Eeeehh....

Jag har varit en sådan där som rotat i fyndlådorna på Lindex. Men en strumpa för fem kronor är alltid en strumpa för fem kronor; anledningen till att den är nedsatt med åttio procent är för att den är så ful att ingen vill köpa den till fullpris. Så. Nuförtiden tvingar jag mig själv att köpa saker som är fina, inte bara billiga. Blev påmind om det när jag fick massutskick från Catalog i mejllådan. "Välj bland ett stort urval varor för max 25 kronor i fyndhörnan. Dessutom. Tag fem, betala för fyra". Det är snorbilligt med tjugofem pix för en vadderad tantjacka i marinblått. Men vem vill ha en vadderad tantjacka i marinblått? Eller en halmsko med rosetter. Eller en formlös t-shirt i kastanjebrunt. Visserligen kostar "dagens outfit" garanterat inte mer än en hundralapp. Men alla kan inte bära upp kläder som Kitty Jutbring. Ellos-koncernen har fått ett hiskeligt restlager på halsen. Egentligen borde de bespara sig besväret och skicka allt till välgörenhet i Vitryssland. Men. Känner jag marknaden rätt kommer de där tantjackorna att dyka upp både i Ullared och på Klädkällaren.

Roligare dagdrömmeri kan man roa sig med på auktionssajter. Gärna sådana som säljer konkursbon. Netauktion är ett trevligt exempel. Den enes död, den andres bröd.