Tant gredelin.

Sagor kan faktiskt bli omoderna. Gredelin är ingen gräddbakelse, utan ett gammalt ord för lila (kommer från franskans " gris de lin" , lingrå). Vilka barn vill idag läsa om tre gamla tanter och en prickig hund? Det händer ju ingenting roligt i det där Beskow-kvarteret. Krinoliner och bahytter är bara kul om det återfinns i en spännande saga. Jag vet naturligtvis vad en bahytt är, men det är bara för att jag läste Lilla huset på prärien när jag var liten. Och Anne på Grönkulla. Och Kulla-Gulla. Och Landet Narnia. Och alla Astrid Lindgren-böckerna. Och Bland Tomtar och Troll (som någon alltid köpte av jultidnings-försäljarna och gav mig i julklapp). Och HC Andersen förstås.

Men framförallt gillade jag bröderna Grimm, Gåsmors sagor och Tusen och en natt. De läste jag om hur många gånger som helst. Visst. Idag finns det blodiga XBox-spel, barnförbjudna serietidningar och porriga hip-hop-texter. MEN, då vill jag bara påminna om. Vad är riddar Blåskägg för en jävla saga? Vilka fantasier väcker inte de avskurna hälarna i Askungen? Var är psykologin i Ali Baba? Och musik - vad gör skillingatryck i stil med "I en sal på lasarettet" med en liten hjärna? Jag bara frågar.