Det sägs att Karl den tolfte försökte rida in älgar till ett älgkavalleri. Ryktet menar att det inte gick så bra; älgar springer tydligen bara rätt fram och är inte så mottagliga för vare sig tyglar eller piska. Enligt historikerna är det där med karl den tolfte och älgar enbart en skröna. Men en livskraftig skröna. Om jag vore kung hade jag försökt rida in zebror. Det hade blivit ett riktigt pampigt hästkavalleri. Lite cirkus slash Dior. Men eftersom det inte redan är gjort så finns det naturligtvis en hake med zebror och sadlar. Efter lite research förstår jag att zebror på savannen är skyggare och tokigare än vad präriens mustanger någonsin var. Och zebrorna har svaga ryggar. I Afrika har man försökt korsa fram zorses och zonkeys. Och så finns det zebror korsade med ponnies. Zonnies helt enkelt. Lillan får nog nöja sig med en islandshäst när det väl gäller. Zonnies verkar lite för otama för en liten plutt som Mathilda. 
Det skall ärligt sägas att jag svurit ve och svavel över att behöva gå upp med tuppen och ut med hunden. I synnerhet när Mathilda var spädbarn och man helst av allt bara ville spinna på sin kokong och gå i ide i ett halvår eller så. Hundar tänker inte i de banorna. Hundar vill ut minst tre gånger om dagen för att göra ettan och tvåan, för att leta intressanta doftspår, för att gnaga på pinnar, för att jaga katter, för att springa som vinden över en äng och för att göra allt annat som gör en liten hund lycklig. Jag har vant mig. Jag tycker till och med om mina tidiga morgnar - när jag väl är påpälsad och ute. Tvånget har blivit rutin som har blivit livskvalitet. Det är fint att leka med Whilma en halvtimme och sedan gå in i stugvärmen och äta frukost med resten av familjen. Jag tycker om familjelivet. Jag sparar det som ännu en figur i min snöglob. På ålderdomshemmet ska jag skaka glitter och tänka på allt sådant som var vardag idag. 
Övertalningsinlägg på bloggen. Visst ser det ut som om de skulle kunna bli kompisar. Ja? De har ju till och med samma design på öronen. Sphynxen ser inte ut som en djupfryst kyckling. 
Åååååååh. Titta vad jag har hittat. Sphynx-katten. Igår rymde Whilma efter en hare, eller om det var en katt, och hon kom tillbaka utan vare sig koppel eller halsband (de hänger väl som grangirlanger ute i skogen). Jag var därför nödd och tvungen att införskaffa nytt halsband. På köpet träffade jag på en sphynxuppfödare i djuraffären. Katteriets ägare blev förälskad i Whilma och jag blev förälskad i Sphynxkatten. Uppfödaren skall sätta kattungar till vintern. Jag vill ha. Undrar om man kan träna Whilma till att inte jaga nakna katter inomhus? Det kan bli lite dyrt att mata henne med sphynxer. Di kostar allt mellan 6000 och 18 000 ser jag på nätet. Sphynxer ser ut som en korsning mellan Whilma, en gremlin och en gnom. Alldeles, alldeles undeeeeerbaaaraaaa. Jag vill ha en låda med lufthål i julklapp. 
Tunna "Knodd" i stål från Ikea, 16 liter, 28 cm hög, passar perfekt som fodertunna. Billig också. Endast 99 kr. I färg blir det 129 kr. Till RIKTIGT stora hundar kanske man behöver tunnan på 40 liter, den kostar 159 kr.
Fodertunna de Luxe från Par Courrier som rymmer 16 liter hundfoder. 695 riksdaler kostar den.
