Visar inlägg med etikett mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mat. Visa alla inlägg

söndag 1 november 2009

Åbytravets restaurang är rena skräpet.

Femtioåringen gillar att spela på hästar, så självklart skulle han bjudas på en helkväll på Åbytravet. På Åby skall man uppenbarligen stå utomhus och äta potatismos, för restaurangen inomhus var gräslig. Ölen kostade 63 (!) kronor flaskan, det dröjde över två timmar från beställning tills dess att maten kom på bordet, och då var kalven slut, fläskköttet rosarött och den mixade grilltallriken (kostade trehundra pix) serverades med två sorters bambasås. Och jag misstänker starkt att husets vin var tappat från en halvfärdig vinsats i plastdamesjan. Tjugo personer kommer garanterat inte att återvända. Och du skall inte heller gå dit och äta.

lördag 31 oktober 2009

Italiensk buffé för typ tio personer. Femtio kronor per person....

Det föll på min lott att fixa maten till Halloween på kåren. Med flytande antal anmälda var det lika bra att fixa buffé. Femtio kronor per person fick det kosta. Jag började dagen med att köpa nybakat italienskt bondbröd, och då var inspirationen självklar. Italiensk crossover kan aldrig bli fel.

Rostad potatis är grymt gott, billigt och är ett recept jag fått från Camilla. Ett par kilo små potatisar av fast sort rullas runt i en långpanna med olja och smör. Skalet skall vara kvar. Strö över 2 eller 3 MATSKEDAR salt och baka i 225 grader i ungefär en halvtimme. Servera med dipp. Som fetaoströra (fet creme fraiche blandad med mosad fetaost) och röd pesto (1 burk soltorkade tomater mixas med tre vitlöksklyftor, grönpesto eller parmesan, svartpeppar, salt, olja och citron). Ajvar relish funkar också.

Det här är egentligen spansk tapas, men de har säkert räkor i Italien också. Åtta krossade vitlöksklyftor, 2 skivade röda spanska pepparfrukter (meeeeed frön) fräses i massor av smör, häll i 1 kilo halvfrysta räkor med skal (storlek large, tigerräkor är godast, men då blir det mycket dyrare) låt det hela bli genomvarmt, häll över en skvätt vin eller vinäger, rassla ned lite skivad paprika och några gröna blad, garnera med skivad citron om du har.

500 gr prosicuttio och en galiamelon.

Tre bollar mozarella, sex tomater, en kruka basilika och vinägerdressing. Man kan dryga ut buffén med ännu en sallad - förslagsvis en på spenatblad, skivad rödlök och vinägerdressing. Passar exceptionellt bra ihop med fetaoströran.


Och så avlsutar man med en upphottad kladdkaka - det vill säga chokladkaka pudrad med florsocker, garnerad med färgglada bär och serverad med grädde. Klart. Alla är mätta och nöjda och glada och du har fixat en trevlig kväll för under fyrahundra pix. Då har du till och med råd att bjuda på en flaska vin utan att spränga din femhundring. Nu blev det förstås inget vin för mig. Eftersom jag skall jobba söndag. Om några futtiga timmar bara....

lördag 24 oktober 2009

Svenska grisar har knorr.

Äter du fläskfilé? Den stora frågan är väl egenltigen om du köpter dansk, svensk eller ekologisk fläskfilé. Tidningen "Filter" har gjort ett repotage om industrigrisarnas öden och äventyr. Det gav mig kväljningar. EU i all ära (fri rörelse av varor, kapital och arbetskraft) - bojkotta det danska köttet nästa gång det är extrapris på Willys.
Industrigrisar skiljer sig från vildgrisar på en lång rad sätt - utöver att de är rosa och mjuka istället för grå och borstiga har de skörare benstomme och ett extra revben för att ge mer kött. Socialt är de ändå vildsvin. Grisar lever i en strikt hierarki där de stora och starka dominerar de mindre och svagare. På så vis behöver de inte slåss varje gång de uppstår en konkurrenssituation. För att det skall fungera måste grisarna leva i små grupper, eftersom en gris kan känna igen max 20 individer. Sätter man ihop fler än så bryter hierarkin samman och de blir aggressiva. Om de dessutom står tätt ihop och saknar strö att sysselsätta sig med utvecklar de kannibalbeteende. De kan bita varandra så hårt i svansarna att det bildas sår som de sedan gnager på. Ett sätt att lösa problemet är att ha färre djur på större ytor och ge dem tillgång till halmströ. Det gör man i Sverige. Ett annan är att klippa av svansen. De gör man i Danmark.

I Danmark fixerar man också suggorna under hela perioden som de diar sina ungar, låter hela golvytan bestå av spalt ("galler", istället för golv med strö, vilket gör att hela spiltan blir en toalett - grisar är annars renliga djur som gillar att ha en toaletthörna långt från mat och sovplats), sätter många djur på små ytor och låter genetiskt modifierad soja utgöra två tredjedelar av fodret istället för som i Sverige under fem procent.

Den som vill ha smågott samvete köper svensk grisfilé för 179 kronor kilot. Då har grisarna iallafall kvar sin knorr och får leva någorlunda drägligt under sina sex månader i livet. Svensk ekologisk fläskfilé kostar 424 kronor kilot. Som löjrom ungefär. Men då får grisarna bo utomhus året om i små hus på ängar, böka runt i myllan så mycket de vill, äta ekologiskt odlat foder (inget kadavrat benmjöl här, alla grisar äter vegetariskt) och dia sina kultingar fritt och ledigt. När de är dags för slakt följer den lilla grisen ett upplyst spår av strålkastare över ängen (grisar kan inte motså en lampa i mörkret) in i ett hus där en strålkastare lyser upp en matkrubba. När grisen äter för en slakteriarbetare ned ett verktyg, utformat som ett uppochnedvänt u, över grisens nacke. Verktyget skickar ström genom grisen, sex gånger mer volt än nödvändigt, och hjärnan kortsluts omedelbart. Därefter sticks den i halsen med en slang och töms på blod. Då är den definitivt död. Grisen ser aldrig slakteriet, stressas inte genom transport och dör snabbare än vad man hinner säga bilolycka.

I storskaliga slakterier sövs grisarna i en gaskammare med koldioxid, hängs upp och tappas på blod. Därefter skållas de i skållbad. En och annan gris har genomgått skållningen levande. Bara en sådan sak borde få baconet att svälla i svalget. Och om det inte botar snålheten kanske hälsoaspekten gör det. Grisnäringen i Danmark gör slut på 120 TON antibiotika varje år (totalförbjudet i Sverige) - vilket gjort att den resistens och potentiellt dödliga bakterien MSRA spridit sig till 14 personer i slakteribranschen. Även om du inte är slakterierbetare kanske du inte vill äta kött som preparerats med antibiorika. Och om inte det hjälper - 13 procent av det danska köttet är salmonellasmittat. Lotteriet avgör vilken bit som faller på din tallrik. Du har en tioprocentig chans att insjukna i diarrér och kräkningar. Bjuder du fortfarande dina barn på fläskfilé ikväll? Undrar jag.
"Mathilda. Vad säger giiiisen? Amma, öff, öff."

söndag 11 oktober 2009

Frukost på Tiffany's? För fem spänn är det frukostbuffé på Ikea.


Kamprad förstår att omge sig med kloka rådgivare. Nästan gratis wienerkorvar och mjukglassar vid utgången och bollhav vid ingången, klart barnfamiljerna vallfärdar till Ikea när det är helg. Kamprad har naturligtvis sett en lucka i omsättningen. Sådär mellan elva och tretton är det liten kundgenomströmning på varuhuset. Vad gör den gode Kamprad då? Jo han pockar med lockvaror och familjemys i form av nästan gratis frukost. Om du ändå ska till Ikea kan du lika gärna vara där tidigt och passa på att äta frukost för en guldtia. Äggröra och prinskorvar köper man till för en osynlig summa pengar. Som det föll sig var jag och Mathilda där i lördags (klockan tio är ganska sent för mig nuförtiden. Jag hade gärna sett att affärerna öppnade halv åtta på morgonen. Det är sånt som händer när man har pigga barn....). För att ryktet skall sprida sig ännu snabbare var frukosten nedsatt till två för en. Alltså fem riksdaler för frallor, kaffe och inplastat pålägg. Tjapp. Bukfylla är alltid bukfylla, och brunchen på Incontro kräver dyr parkering på trånga gator, och dessutom finns det inget Smådal datorbord att köpa på vägen ut.
I förbigående sagt har Ikeas monteringsmannualer blivit ljusår bättre än de var när jag köpte min första Billy på åttiotalet. Jag monterade ihop skrivbordet alldeles själv. Det är en märklig triumf att montera ihop en Ikea-grej utan missöden. Man känner sig ohyggligt smart. Som om man överlistat systemet på ett mycket elegant sätt. Fast om jag realitetsprövar übermenchen. Vad jag egentligen gjorde var att jag köpte ett platt paket, fraktade hem det tunga åbäket (har ni tänkt på att ikeaförpackningar ALDRIG har handtag? Ett paket som glider är dödsdömt förlorat till asfalten), jag lade en timme av min dyrbara tid på att montera in åttiotre skruvar och fyrtio plugg - bara för att få känna mig händig och prismedveten. För vi vet ju alla. Att en Ikeamöbel håller sig stadig i ett år eller två. Max. Och i slutänden vet jag ju att det smarta draget hade varit att köpa datorbordet hemkört, monterat och färdigt från Europamöbler. Även om det kostat någon tusenlapp mer. Men snålheten bedrar visheten och yada, yada. Skrivbordet passar finfint i vårt vita sovrum. Det bidde inget sminkbord från femtiotalet. Fåfängan får stå tillbaka.

lördag 10 oktober 2009

Lakritsmaräng med hallon

Det här är marängswiss med en twist. Receptet räcker till ungefär 8 maränger - beroende på hur stora du vill ha dem...

Maräng
3 äggvitor
1/2 tsk pressad citronjuice
1 1/2 dl strösocker
2 msk krossad turkisk peppar

Fyllning
1 paket hallon, 200 gr
2 dl vispad grädde


Sätt ugnen på 125°.

Vispa äggvitorna luftigt med citronjuice. Tillsätt sockret lite i taget och vispa till styvt skum. Krossa turkisk peppar i en mortel och vänd ner hälften i marängsmeten.

Klicka ut 8 maränger på en plåt med bak-plåtspapper.

Platta till varje maräng med baksidan av en sked - det skall bli en liten fördjupning i varje.

Baka längst ner i ugnen 45–50 min. Marängerna är färdiga när de känns torra och lätt lossnar från papperet. Låt dem kallna.

Fyll med hallon och vispad grädde, strössla över lite krossad lakrits för syns skull och garnera med citronmeliss.

onsdag 24 juni 2009

Spanska tapas och kokade sniglar

I södra Spanien kallas de småspik - minibläckfiskar som friteras hela. Momsigt.

Kokade sniglar är en specialitet från Jaen. Lite mindre momsigt om du frågar mig.

Är precis hemkommen från spanska Andalusien och har lite tid för reflektion. I synnerhet kring spanska tapas. På mindre orter (läs: där turismen ännu inte exploaterat gastronomin) lever tapas-traditionen på det allra gynnsammaste sätt. Till varje dryckesbeställning serveras en liten sidedish, helt gratis. På snåla ställen kan tapas bestå av några kokade ägg eller oliver, på populära barer får man hela små rätter - friterade räkor eller sallad eller annat småplock. Som systembolagssvensk blir man så glad över den billiga cervesan och den snålskjutsade maten. I Torre Nueva kan man äta sig mätt på tre öl. Annat var det i Malaga där det engelska pundet är hårdvaluta, och turisterna snällt betalar för genuina tapas. I Malaga fungerar Spanien som vilken Mallorca-ö som helst.

Den som vil pröva på macho-tapas rekommenderas en walraffing in i valfri spansk familj. Infödingarna känner nämligen till de mer obskyra barerna där det serveras oxhjärna (smakar som sandig dy), kokade sniglar (du trodde du var tuff som ätit vitlöksgratinerade sniglar? HA!) och späck (enbart det vita grisfettet - rått fläsk fast utan svål och kött). Har man ätit macho-tapas utan att rynka på näsan så har man stigit i matadorgraderna. Spanjorerna tycker nämligen inte heller att oxhjärna är sådär jättegott.

torsdag 16 april 2009

Kycklingdödare.

Var på Willys och inhandlade ägg. Tvekade mellan äggflak för 25 och äggflak för 35. En liten notering på de dyrare äggen upplyste om att hönorna sitter i "inredda burar". Man undrar ju stilla hur de andra värphönorna sitter. Hönserierna är en minst lika solkig hsitoria som de gräsliga griserierna. Droppen var notisen i GP om vad som händer alla värpkycklingar som föds som tuppar -alltså som oönskade ungar utan ekonomiskt värde. De läggs på ett rullande band och mals levande mellan två kuggar. Spela roll att de förlorar medvetandet omgående. De är (gulliga) varelser som skall behandlas med respekt för livet. Skall ungar avlivas så skall de inte krossas mellan två valsar. Punkt. Frågan är bara - hur villig är jag att offra äggen och kycklingen på middagsbordet? Det blev lite tomt redan efter leverpastejen och blandfärsen. Jag får leta reda på ekologiska ägg.

Och apropå. Den grillade broilerkycklingen jag äter. Den var sex veckor när den gick till slakt. På en månad och två veckor växer en broiler från något hekto till en middag för två. Snabbväxande kött helt enkelt. Det är inte normalt. Det är inte sunt. Det är inte humant. Jag borde kanske odla bondkaniner på någon närbelägen kolonilott. Kaninkött är också småksaligt och snabbväxande. Och ganska likt kyckling faktiskt.

måndag 23 mars 2009

Att skålla en gris levande.

Jag har slutat äta griskött sedan sju dagar tillbaka. Det innebar att leverpastejen i kylskåpet och blandfärsen i frysen åkte i soporna. Det är tydligen så, att slaktarna på Scans slakterier emellanåt slarvar med att avliva grisarna ordentligt - varpå grisarna åker i skållbadet levande. De lär skrika något ohyggligt. I min värld är det i nivå med att skinna en levande hund. Som de barbariska kineserna gör för att raggen skall resa sig så att kragen på din Canada Goose skall se riktigt fluffig ut. De barbariska svenskarna däremot, de skinnar inte sina grisar med avsikt, utan av slarv och lathet. Någonsin tittat en gris i ögonen? Grisar må vara nyttodjur, men grisögon har långa ögonfransar och en stadig blick.

Jag är inte vegetarian. Min åsikt är att vi blivit födda till att leva som toppredatorer överst i näringskedjan, och på den här jorden äter djur varandra. MEN. Det får vara någon måtta i massproducerandet. Det är en sak att lappa till en gasell med tassen och äta den till middag, och en helt annan att plåga ihjäl en hjord med grisar så att de både ser och känner sina kompisar dö och skållas. En lycklig gris som avlivats med ett nackskott får gärna hamna på min tallrik. Grisen kunde ha varit med om en bilolycka. Den var lycklig tills den hade otur. Typ. En superlång, supertillväxt gris som skållats till döds är en ogudaktighet. Tyvärr har jag säkert ätit många sådana grisar.

Jag äter oxe och i nödfall lamm och när jag har råd rådjur, vildsvin och älg. Min logik med oxen haltar; men jag tänker att nötkreatur är för stora och farliga för att man INTE skall se till att de är riktigt döda innan de flås och styckas. Dessutom. Hörde jag någon säga att man faktiskt kan köpa hemtrevligt griskött på lantgårdar med egen försäljning? Pilutta dig. I Lindome finns det en sådan gård. Vid en rak fråga så erkände de dock att grisköttet i diskarna nog, tja, det kom allt från Scan. Men det vara garanterat svenskt. Så. Nästa gång du äter en varmkorv för fem spänn på Ikea kan du ju tänka på en skrikande gris som i förskräcklig smärta dör en plågsam död i en jättegryta. Det gör iallafall mig kräkfärdig. Ta en kaka istället.


(....jag säger ingenting om svenska bönders grisdjurhållning; jag har sett "Bonde söker fru" och bönder verkar älska sina grisar från kulting till slakt; det är det vedervärdiga slarvet och masslaktandet i industriform som får det att vända sig i magen på mig....)

måndag 16 februari 2009

Müsli med choklad

Som "Start"-müsli fast lite godare och lite onyttigare. Mer som efterrätt än frukost egentligen. I vårt hus är det jag som gillar tråkmüslin med havregryn och Danne som gillar startflingorna (som jag tycker smakar kaksmulor....).
  • 1,5 dl honung
  • 0,75 dl olja
  • 1,5 msk vaniljsocker
  • 7,5 dl havregryn
  • 7,5 dl rågflingor
  • 1 dl linfrön
  • 1 dl sesamfrön
  • 1,5 dl solrosfrön
  • 1 dl kokosflingor
  • kanel eller kardemumma
  • valnötter eller hasselnötter, hackade
  • choklad med hög kakaohalt (Danne vill ha vit choklad, den andra är "besk")
  • vetegroddar

Sätt ugnen på 150 grader. Bred ut havregryn, råflingor, sesamfrön, nötter, kanel/kardemumma och kokosflingor i en långpanna. Koka upp honung och olja, låt svalna av och blande ned vaniljsockret. Häll över grynen. Sätt in pannan i ugnen i 10 minuter. När blandningen är kall blandar du ned choklad och vetegroddar (var försiktig med mängden vetegroddar så att m¨slin inte blir mjölig). Häll upp i burk. Jag tycker om hackade aprikoser och russin i min müsli, men det där är en smaksak....

fredag 16 januari 2009

Scampi fritti.

Svärfar har gett oss en fritös, så ikväll blir det scampi fritti. Eller rättare sagt - sådana där friterade räkbollar man får på kinakrogen. Knepet med bra frityrsmet är att ha i vispad äggvita - annars blir bollarna sega och blöta och inte sådär krispiga som man vill ha dem. Och som med all friterad mat måste man fritera TVÅ gånger. Tänk på det nästa gång du gör hemgjorda pommes frites.
  • 400 gr frysta jätteräkor (vill man vara miljömedveten går det lika bra med vanliga räkor)
  • 2 dl vetemjöl
  • 1½ dl lättöl (går lika bra med vatten, eventuellt kan du ha i de två gulorna, pröva dig fram när du gjort grundreceptet ett par gånger)
  • 1 tsk salt
  • 2 hårt vispade äggvitor
Hetta upp oljan i fritösen. Vispa ihop smeten: blanda vetemjöl, lättöl och salt. Vänd ned de hårt vispade äggvitorna. Vänd räkorna i lite vetemjöl, doppa i smet, fritera några åt gången, låt rinna av på hushållspapper. När alla räkorna är friterade, häll ned allihop i grytan igen (samtidigt) och fritera en andra gång. Låt droppa av. Doppa bollarna i sweet chili eller någon creme fraicheröra. Iväg och träna ett extra pass på gymmet.

torsdag 15 januari 2009

Svärmors dajmglass.

Godast. Det bästa receptet på dajmglass, vassegoda:

  • 3 äggulor, 1 dl socker och 2 msk vaniljsocker vispas till fluff.
  • Blanda ned 1 pkt philadelphiaost.
  • Hacka 2 pkt dubbeldajm, rör ned i smeten.
  • Vispa 3 dl vispgrädde hårt. Blanda med smeten.
  • Vänd ned 3 hårt vispade äggvitor.
  • Häll smeten i form med löstagbar botten, hyssta in i frysen i fyra timmar. Klart.

Servera gärna glassen med kiwi, passionsfrukt och konserverade aprikoser. Eller något annat du gillar som bryter mot det söta. Emottag stående ovationer.

onsdag 7 januari 2009

Musetti espresso french vanilla.

Kokkaffe är gott, men espresso är godare. Det är något med ritualen kring espressandet som känns rogivande och, hm, koninentalt på något vis. Man kan köpa hela kaffebönor och mala själv i den elektriska kaffekvarnen, men till vardags fungerar Musetti utmärkt. Urbilligt och nästan lika gott som det skrytkaffe jag ibland köper på Mauritz. Hemköp har börjat marknadsföra smaksatt Musetti. French vanilla, choklad och amaretto bland annat. Vaniljen är jättegod. Smakar varken syntetiskt eller sött eller för mycket. Iväg och pröva.

tisdag 6 januari 2009

Semlan har landat. Äntligen!


Våga vägra Willys, odla Ture Sventon-genen i dig och ge dig ut på stan och leta reda på göteborgs godaste semla. En fettisbulle kostar 500 kcal så det kanske räcker med en om dagen. Kanske. Om man nu inte vill bli en fettisbulle. Och du vet väl att hetväggar är totalförbjudna? Vad är det för sätt att hälla varm mjölk över goda semlor?

fredag 12 december 2008

Sushi i Kortedala.

Fiskekrogen i all ära, men till vardags är sushi typ det bästa som finns. Tänk vad nöjd jag blev igår när jag såg att det öppnat en sushirestaurang på Kortedala torg, vägg i vägg med skomakaren. Sympatiska priser i skyltfönstret, men jag kan inte uttala mig om kvalitén. Stället har lite knepiga öppetider. Torsdagar stänger de 15.00 Men imorgon, lördag, har de öppet till 21.00. Planen lyder lördagsmys i form av wasabistinna maki-rullar för två, en trippel-DVD från videobutiken och en klementin till Mathilda.

Göteborgs bästa julbord.

Fiskekrogen. Utan konkurrens. Var där på jullunch häromdagen och blev så där lycklig och tillfreds som man bara blir av riktigt god mat. Visst fanns det flottiga prinskorvar och rykande brunkål och knapriga revbensspjäll, men till Fiskekrogens julbord går man naturligtvis för fisken och skaldjuren och gourmetmaten. Framförallt går man till buffén med uppdukade hors d'oevres; det vill säga små snittar med lax och löjrom och skaldjur och anklevermousse och renskav. Sann gourmandisk njutning. Sedan att efterättsbordet var litet gjorde liksom ingenting. Planerar du att gå dit så är bordsbokning av nöden. Julluncherna är löjligt populära. Och värda sin dryga femhundring med råge (bilden är hämtad från Restaurangguiden, en finfin sajt om man vill söka restauranger i Göteborg)

måndag 10 november 2008

Pastasallad med röd pesto.

Räcker till dagens lunch och två matlådor. Eller som middag till fyra personer. Idag blir det pastasallad till lunch.

Gör en röd pesto genom att i en salldsskål mixa ihop:
1 burk soltorkade tomater, olja och allt
2 vitlöksklyftor
en knivsudd sambal oelek
svartpeppar
salladskrydda
(färska basilikablad om du har det hemma)


Blanda ned följande i skålen:
skruvpasta (tja, kanske en halv påse drygt) kokad al dente
3 stekta kycklingbröst, skurna i mindre bitar
några skivade färska champinjoner
1 ask cocktailtomater, halverade
1 halv purjolök, slantad
1 rödlök, skivad
100 gr fetaost, smulad ovanpå

söndag 9 november 2008

Spiceit thairestaurang i Göteborg.

Hela familjen var ute på krogrunda igår. En kort en som tog oss till Spiceit på Kungstorget. Definitionsmässigt en modernt designad thairestaurang. Vid sextiden en lördagkväll alldeles lagom lugnt och ostökigt. Vi satt ganska exakt i fotografiets vnkel. Mathilda fick äta lime-och cocospanacotta med frukt, och hittade sig snart en favorit i personalen. En spännande asiatisk kille med massor av tatueringar på armarna. Tatueringarna var hemskt spännande att nypa på. Menyn? Befriande fri från blöt cocosmjölk och grön currypasta. På spiceit satsar man på chili. Precis på gränsen till ätbart starkt. Min wok lämnade en brännande narekänsla runt läpparna. Danne tog ett betydligt mildare grillspett med matbananer. Fegisar som inte klarar capsaicinet rekommenderas grillspettet.
Jag tänker absolut gå tillbaka en kväll när jag är barnledig och kan dricka alkohol. Drinkarna på Spiceit såg alldeles väldigt trevliga ut. Fick en snabb längtan tillbaka till strandbarerna i Thailand. Ni vet. Där man ligger precis i vattenbrynet på en vadderad filt och dricker fruktdrinkar i literglas.....

fredag 7 november 2008

Gratis frukost på Ikea.

Gratis är gott. Varje söndag i oktober och november bjuder Ikea på frukost mellan 9.30-10.00 (du skall ju ändå dit och köpa en trappgrind). Om man nu inte anser sig ha råd att lägga en tia på kaffe och fralla....Några söndagar kvar om man är morgonpigg.
Jag har målat skrubben vit idag, och behöver ett skrivbord. Med andra ord. Ni vet var ni hittar mig på söndag. Men i vanlig ordning frukosterar jag nog på cheesecake.

torsdag 2 oktober 2008

Pörkölt.

....på jobbet arbetar en ungersk man vid namn Josef. Hans uppdrag är (bland annat) att laga söndagsmiddagen var fjärde vecka. Då står gulasch på menyn. Han arbetar i tre timmar vid sin gryta, och resultatet är alltid ungerskt. Tänkte jag skulle överraska Josef någon gång. Någon onsdag. Med en pörkölt. Den är tydligen poulärare än gulasch i Ungern.

1 kg grytbitar av nöt
3 gula lökar, finhackade
3 vitlöksklyftor, finhackade
paprikapulver, någon tesked
2 röda chilipeppar, kärnorna borttagna alt. sambal oelek
1-2 buljongtärningar
Salt och peppar

Stek löken, bryn köttet, smula över buljong, chili och kryddor, lägg på lock och låt köttet koka i sitt eget spad i en och en halv timme. är du lagd åt det nervösa hållet kan du hälla över någon decilitetr vatten så att det inte bränner fast. Mot slutet kan man lägga i lite hackad tomat och lite hackad röd paprika. Toppa med hackad persilja. Servera med ris, pasta eller bröd.

fredag 8 augusti 2008

Äckliga saker jag ätit.

Gåslevermousse (fett och kväljande). Sniglar (gott, smakade bara vitlökssmör). Sjöborre (man äter de råa könsorganen, slemmiga orange saker som simmade i havsvatten, uuuuääää). Korvkaka (en husmanskosträtt med konrgryn, lever och russin BLÄ). Ostron (an acquired taste, tredje gången är det gott). Det äckligaste jag sett någon äta är oxögon. Ögonen är stora som tennisbollar, de knastrar när de tuggas och släpper ifrån sig svart vätska. "Fear Factory" med Paolo Roberto. *ryyys*