Det är helt okej med tårta till middag om man fyller år. Mamma bestämmer.
Iår blev det schwarzvald. Mamsen kände at hon behövde variera sig lite....
Det är helt okej med tårta till middag om man fyller år. Mamma bestämmer.
Iår blev det schwarzvald. Mamsen kände at hon behövde variera sig lite....
Tyvärr har lillan somnat, annars hade hon modellat i sina mammelucker. Det var det sötaste. ALLA småtjejer borde någon gång i livet få gå omkring i mammelucker, enbart för att alla vuxna skall klappa händerna och fnissa av förtjusning. Man kan liksom inte hejda sig. Två små korviga ben och en jätteballong till rumpa. Sekelskiftsromantik fast utan barnarbete. Den som vill sy ett par själv får gå till närmaste tygaffär och beställa mönster. Alternativt klippa sönder ett par pösiga byxor och använda som mall. Ett trick jag lärt mig under kvällen är att använda snedslå som tunnel till benresåren. Nästa gång jag syr mammeluckisar skall jag göra dem längre och använda bredare midjeresår. Men de här duger finfint som nybörjarprototyp. För första gången har jag dagens outfit här på bloggen. Eller rättare sagt. Morgondagens outfit till Mathilda. Mathildas absoluta favoritklipp på Youtube, och en solklar godnattsaga så här på kvällen. På 5:11 minuter hinner jag precis göra mannagrynsgröt och tappa upp lagom mycket vatten i badkaret. Pingu får henne av någon anledning att gapskratta. I synnerhet avsnittet där Pingu är barnvakt. Men den ömma modern vill inte gärna stissa upp sin telning precis innan läggdags.
Och apropå Totte. Jag blir vemodig av den plingplongande signaturmelodin. Den där gråa Totte är någon jag själv sett på som barn. På den tiden då tecknat var något oerhört sällsynt på teveapparaten. För att låna uttryck av Schyffert.
Jag antar att Mathilda inte smygtittar i min blogg. Jag har köpt en Ruben-docka till hennes tvåårsdag. Jag kunde inte låta bli. Rubendockan Ida ser lite ut som Mathilda. Först tyckte jag att Rubens barn var alldeles för lika de där gräsliga kåldockorna som fanns när jag var barn. Men sedan insåg jag att nästan alla andra dockor som säljs till tvååringar är Babyborn-dockor och Chouchou i hårdplast. Inte alls det där mysiga som jag vill att Mathilda skall gosa med. Dessutom behöver hon ett övergångsobjekt om hon skall knoppa av sig från mamsen och pappsen. De är ganska stora, 50 cm, så Mathildas gamla nyfödd-kläder borde passa finfint som dock-kläder.
Jag har hittat ett nytt danskt barnklädemärke som gör pralinsöta kläder till flickor som Mathilda. Cupkake hittar man bla hos Liten på landet och hos Maria Nyckelpiga. Just nu är det en del på rea, så då kan man NÄSTAN rationalisera trehundra för en kalasklänning som bara kommer att användas en enda gång....
Äsch vad söta. Helt i trä också, stort jätteplus. Det är NÄSTAN så att jag överger tanken på en barnspis med ugn. Nästan. 249 på busigt.se. Russinet har dem också.
Hysteriskt ful eller hysteriskt söt. Hm. Ovanligare än en Brio iallafall. 599 kr på Green Jelly toys. Där finns en turkos variant från Jabadoo. Också.
Karin Mannerstål är en smart och kreativ människa, i sin bok "Karins bästa" har hon bl a en beskrivning på den här barnspisen. Gammal loppisbyrå, färg, tejp och knoppar, klart. Dessutom är det ju en förvaringsmöbel också. Kan tänka mig duplo och kritor i de där lådorna. Inspirationsbild på samma tema finns på kidsmodern.
Nejmen ser man på. Ikea har börjat med minikök till barn. Batterier tänder lamporna i spishällen och 750 kr är hyfsat prisvärt. Barnkök med diskho är rolig extrautrusting. På Lekmer hittar du Mickis variant som är lite billigare.
Den självklara platsen för en leksaksspis är naturligtvis i köket. Så att lillan kan stöka och böka nästan på riktigt hon med. En klassisk spis från Brio passar bäst och tar minimalt med plats. Jag har tyvärr väldigt svårt för fula loggor som klistras på barnsaker. Det är därför jag inte gillar pippikläderna. Och Alfonskläderna. Och sportkläderna. Men jag kanske överlever "BRRRIIIÅÅÅÅ". Lekmer verkar ha det bästa webpriset, drygt 300 pix. Om man trots allt vill ställa spisen i barnkammaren så hittar man inspirationsbild hos pysselmamman.
Jag kopplar Bombadill till sagan om Ringen. Bombadill heter där en mäktig man i skogen som är gift med Hjotrongull. I barnvärlden är Bombadill märket på sydda kanelbullar och prinsesstårtor i velour. De har i likhet med kalikå utvecklat tygtemat till andra saker än bara leksaker. Likt sittkuddar. Och mattor. Kul idé det där med kanelbullematta faktiskt. 1500 pix på favoritsaker. Lillan har en jätefn gräsmatte-matta, men man vet aldrig. Til jul kanske det behövs en matta till.
Hittade den här bilden när jag letade foton på "strawberry blonde". Babyn är gjord i marsipan. Äter man UPP sådana här godisar? Och känne inte det bisarrt, för att inte säga kannibaliskt??? Bara en amerikansk mormon-mamma kan tycka om sådant här snask....
Fin och dyr och praktisk mössa från Eloide med spänne under hakan. Den här tycker mamma om.