När Whilma var mindre och Mathilda nästan nyfödd så började Whilma kissa inne. Alltså inte på lättstädade områden som golv, utan i SÄNGEN. Jag svor långa ramsor över blöta duntäcken, men lika snabbt som hon börjat lade Whilma Pilma av med ovanan. Man behöver ju inte vara Ceasar för att fatta att hon protestkissade mot den nya rangskalan i flocken. Har man själv en egensinnig hund med svårstädade ovanor så MÅSTE man gå in och läsa Ådis biktlista. Ett stooort leende utlovas. På bilden ovan är Whilma sex månader. Hon börjar växa i sina öron nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar